Aluminiumlegeringar i skrot: därför betalas profiler bättre än gjutgods

Profiler betalas bättre än gjutgods därför att de består av smideslegeringar med låg och jämn halt av legeringsämnen — de kan smältas om till nästan vad som helst. Gjutgods innehåller mycket kisel och ofta koppar och zink, vilket gör att det i praktiken bara kan bli nytt gjutgods. Den skillnaden i “omsmältningsfrihet” är kärnan i hela prisstegen för aluminiumskrot. Här är djupdykningen för dig som vill förstå vad som faktiskt ligger i högarna.

Smideslegeringar och gjutlegeringar — två världar

Aluminium delas grovt i två familjer:

Smideslegeringar (wrought alloys) — valsas, dras och pressas till profiler, plåt, rör och tråd. De innehåller små, kontrollerade tillsatser av magnesium, kisel eller mangan, ofta bara någon enstaka procent.
Gjutlegeringar (cast alloys) — gjuts till motorblock, växellådshus, pumphus och maskindelar. De innehåller typiskt betydligt mer kisel (det gör smältan lättflytande och gjutbar) och ofta koppar och zink.

För omsmältaren är skillnaden avgörande. Legeringsämnen är lätta att tillsätta i en smälta men svåra och dyra att ta bort. En ren smideslegering kan därför “legeras upp” till många olika slutprodukter, medan en kiselrik gjutlegering i praktiken är låst till att bli ny gjutlegering. Större valfrihet för smältverket = högre betalningsvilja genom hela kedjan.

Profiler: 6000-serien dominerar

Fönsterprofiler, dörrpartier, listverk, räcken och fasadsystem är nästan alltid pressade profiler ur 6000-serien — aluminium legerat med magnesium och kisel. Sammansättningen är förutsägbar och halterna låga, vilket gör fraktionen till en av de mest eftertraktade på marknaden.

Det som skiljer bra profilskrot från sämre är inte legeringen utan det som sitter på:

Obehandlade eller anodiserade profiler är oproblematiska — anodskiktet är aluminiumoxid och stör inte omsmältningen nämnvärt.
Lackerade profiler fungerar också, men färgen brinner av i processen och räknas inte som metall.
Profiler med brytningar — moderna fönsterprofiler har ofta en isolerande plastbrygga mellan inner- och ytterprofil. Den drar ner värdet och gör att fraktionen klassas separat.
Stål kvar i profilen — gångjärn, lås och skruv är den klassiska värdesänkaren.

Plåt: tunn, lätt — och lätt att felbedöma

Tak- och fasadplåt i aluminium är typiskt 3000- eller 5000-serien (mangan- respektive magnesiumlegerat). Bra material, men två fällor:

Förväxling med stålplåt — mycket byggplåt är lackerad stålplåt. Magnettesta innan du lovar aluminium i förfrågan.
Skrymmande volym — plåt ser mycket ut men väger lite. Pressa ihop eller vik buntarna så blir både transport och bedömning enklare.

Gjutgods: kislet sätter taket

Motorblock, topplock, växellådshus och pumphus är gjutlegeringar med hög kiselhalt. Materialet är fullt återvinningsbart — gjuteribranschen bygger till stor del på omsmält skrot — men slutmarknaden är smalare, och därför ligger fraktionen lägre i pris än profiler och plåt.

För säljaren gäller två saker: töm komponenterna på olja (annars riskerar partiet att hanteras som farligt avfall) och plocka bort stål där det är rimligt — vevaxlar, lager och pinnbultar är järn.

Fälgar: gjutgods med gräddfil

Aluminiumfälgar är tekniskt gjutgods, men de gjuts i relativt få och välkända legeringar och kommer in som en homogen, lätt identifierad ström. Därför behandlas fälgar ofta som egen fraktion med bättre värdering än blandat gjutgods. Förbered dem rätt:

Ta av däcken — gummi är en ren kostnad för mottagaren
Plocka bort balansvikter (ofta bly eller zink) och ventiler
Stålfälgar i egen hög — magneten avslöjar dem direkt

Spån och avkap: legeringen är känd — utnyttja det

För verkstäder är spånet en speciell möjlighet. Ni vet ofta exakt vilken legering ni bearbetar — det står i materialcertifikatet. Spån av en enda, dokumenterad legering är betydligt mer värt för omsmältning än blandspån, eftersom smältverket vet precis vad de får.

Tre praktiska regler för spånhantering:

Blanda inte legeringar i samma kärl om ni kan undvika det — och blanda aldrig aluminium- och stålspån
Låt skärvätskan rinna av — fukt och olja väger, försvårar och kan i värsta fall klassa spånet som farligt avfall
Märk kärlen med legeringsbeteckning och ange den i förfrågan

Vad betyder det här när du säljer?

Prisstegen följer omsmältningsfriheten: rena profiler och dokumenterat avkap i topp, plåt strax under, fälgar som bättre gjutgods, blandat gjutgods och blandskrot i botten. Du behöver inte kunna legeringsbeteckningarna utantill — men håller du isär fraktionerna efter den här logiken värderas varje hög för vad den faktiskt är. Gör en förfrågan och beskriv fraktionerna, så lämnar nätverkets uppkopplade återvinnare dagsaktuella priser per fraktion.

Se även: Sortera aluminium rätt — så får du bäst betalt och Vad är aluminiumskrot värt?.